Jag heter Håkan, är 45 år och
bor i Höör i Skåne. Jag har en bakgrund i frikyrkan sedan barnsben. Mina
föräldrar var engagerade där, men prackade aldrig någon tro på mig, jag fick
själv välja. I tonåren fattade jag ett personligt beslut att fullt ut bejaka
min kristna gudstro Efter ca 10 år rasade mitt teologiska ”korthus”, något jag
upplevde som en befrielse, det blev aldrig någon religiös ”kris” av det. Min grundläggande
gudstro finns kvar, men jag känner mig fri från alla religiösa dogmer och
lärosatser som ”korthuset” var byggt av.
För ungefär ett halvår sedan
fick jag upp ögonen för Humanisterna. Jag såg ett avsnitt av Annas eviga, där bl a du och Linda Graaf
Bergling debatterade + något annat program där du figurerade. Det som
tilltalade mig var att du uttryckte mycket av det jag själv tycker, tänker och
tror, om t ex religioners destruktivitet, sättet att förhålla sig till
sanningen osv. Detta blev startskottet för ett vidare sökande på nätet om
Humanisterna, vilket i sin tur ledde till att jag blev prenumerant på
Humanisternas nyhetsbrev och tidning. Jag har även lyssnat på ditt föredrag om
humanismen (på nätet), läst dina böcker Personligt och Tro och vetande mm, allt
med stor behållning.
Nu är kampanjen Gud finns nog inte i full gång. Jag
läste Humanisternas manifest i DN igår, en perfekt sammanfattning av det jag
tilltalas av med Humanisterna. Jag delar - inte bara lojt bejakande, utan av
hela mitt hjärta - manifestets ståndpunkter i alla delar.
Det jag hittills skrivit här
borde rent logiskt innebära att jag gladeligen kan bli medlem i Humanisterna
vilken dag som helst, och även stödja ekonomiskt. Men för mig finns ett problem.
Jag tror nämligen på gud…
För mig är skillnaden mellan gudstro och religion milsvid. Religion är ett människobygge, en konstruktion av
lärosatser, åsikter och föreställningar, mer eller mindre välgrundade. Ofta
syftar religiösa tankebyggen till att skapa trygghet för människan genom att ”förklara”
livets mysterier, alltför ofta används religion som ett maktmedel, för att
hålla människor i schack osv. Men: om det finns en gud, så finns han
fullständigt oberoende av alla dessa religiösa föreställningar, beteenden och –
ibland - vidrigheter.
Min gudstro, som jag inte har
något som helst intresse av att pracka på någon annan, utgörs av en tro på en
gud som är allt livs skapare och allt livs mål. Den allmänmänskliga moral som
du talar mycket om, är enligt min tro guds stämpel i varje människas hjärta
(symboliskt..!), och alltså något som kommer inifrån, något vi är utrustade med
från början, inte något som kommer till oss via någon helig skrift, yttre
uppenbarelser eller liknande.
Vad är min poäng? Jo, jag
anser att jag utan problem kan kombinera min gudstro med det faktum att jag
delar Humanisternas manifests ståndpunkter, jag ser inga motsättningar. Därför
förstår jag inte varför kampanjen heter Gud
finns nog inte. Varför är det så viktigt att hävda att Gud ”nog” inte
finns? Varför denna iver på just den punkten? Har det någon betydelse? Det viktiga
är väl ändå att hävda det sekulära samhällets nödvändighet för demokrati, frihet
och mänskliga rättigheter? Räcker det inte med att anse att tron på gud och/eller
religiösa föreställningar bör vara en privatsak och hållas utanför det
politiska samhällsbygget? Kampen mot religiöst förtryck är superviktig, den
vill jag stödja till 100 %. Jag befarar dock att du missar många sympatisörer
som tänker som jag, genom att blanda in frågan om guds eventuella existens
eller icke-existens.
Citat ur boken Tro och vetande: ”Att vara ateist och
att vara humanist är inte samma sak. En ateistisk ståndpunkt uttalar sig bara
om guds existens, medan den humanistiska livsåskådningen är mycket mera
omfattande. Humanismen inkluderar däremot den ateistiska uppfattningen om
guds existens.” Måste den göra det? Jag skulle vilja kalla mig troende humanist, där betoningen ligger
på ordet humanist, men där ”troende” markerar att jag inte är ateist.
Min fråga är alltså: Kan man,
enligt din mening, vara både ”gudstroende” och ”humanist” (och därmed t ex vara
medlem i och stödja Humanisterna…). Enligt manifestet i DN är svaret åtminstone
inte nej!, men enligt din bok Tro och
vetande är svaret nej!
Tacksam för svar!
Mvh
Håkan Wiklund,troende humanist…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar